måndag 21 september 2020

Intensivt budgetarbete, nuläge och beredskapstänknade


Fredrik Wallén i Läns- och riksnytt i september 2020

September går mot sitt slut detta speciella år 2020. I Region Stockholm pågår för närvarande ett intensivt arbete med budgeten inför år 2021. Vi i den styrande blå-gröna majoriteten räknar med att kunna presentera ett bra och hållbart förslag under oktober, som sedan kommer att behandlas i regionfullmäktige i november. Själv blev jag nu i september bland annat intervjuad i taltidningen Läns- och riksnytt om nuläget i Färdtjänsten här i Region Stockholm. Men också lite om framtiden och budgetarbetet avseende "världens största särskilda persontransportsverksamhet".


I övrigt så måste vi förstås hela tiden alltså komma ihåg att vi fortfarande befinner oss i en pandemi. Håll i, håll ut, håll avstånd!

Den pågående pandemin har på så många sätt satt fokus på vikten av ett robust samhälle. Ett samhälle med ett starkt totalförsvar! Även avseende nationellt förberedda rutiner för administrativa och ekonomiska tillfälliga särlösningar vid krissituationer. Lika mycket som en lärdom av den nu pågående krisen bör vara vikten av i förväg genomtänkta system för lagerhållning, provtagning och övningar i förväg för att snabbt kunna höja smittskyddet för riskgrupper, så krävs färdiga nationella regler för att tillfälligt anpassa exempelvis förmånsbeskattning, trängselskatt för färdtjänst- och sjukresefordon samt direktupphandlingsbegränsningar under en pågående exceptionell samhällspåfrestning. För oss som politiskt ansvarar för olika slags i huvudsak samhällsfinansierade rättighetslagstiftningar, i mitt fall alltså färdtjänsten i Region Stockholm, illustrerar den pågående pandemin att man måste försöka vara förberedd på allt.

När exempelvis jag, som ordförande i region Stockholms färdtjänstnämnd redan 2019 lyfte frågan, och vi i färdtjänstnämnden sedan fick regionfullmäktiges formella uppdrag, att särskilt totalförsvarsplanera vår verksamhet hade vi själva resonerat i perspektivet av hur vi skulle kunna sköta vår verksamhet, framförallt nödvändiga sjukresor, även vid ett presumtivt krig. Hur skulle vi kunna säkra ett tillräckligt antal ”krigsplacerade” chaufförer för vår verksamhet? Hur skulle en prioriteringsordning se ut, där de lagstadgade särskilda persontransporter vi ansvarar för skulle behöva viktas mot exempelvis andra för rikets försvar nödvändiga transporter?

Den pågående pandemin visar tydligt att allvarliga kriser kan se helt olika ut. I nuläget har det exempelvis för oss i färdtjänstnämnden i Region Stockholm handlat mycket om hur vi ska kunna använda våra resurser och de avtal vi har med framförallt taxinäringen för att stötta sjukvården och samhället i övrigt under en period där resandet i vår ordinarie verksamhet kraftigt minskar. Men behovet av specifika smittsäkra resor och transporter i andra samhällsviktiga verksamheter ökar. Vid en kris som den pågående ska vi som ansvariga exempelvis inte formellt behöva invänta riksdags- eller regeringsingripanden för att sjukvårdspersonal som vi vill transportera in till sina arbeten med taxi ska slippa riskera personliga ”förmånsbeskattningssmällar”. Överhuvudtaget behöver svenska, i ett normalläge aldrig så genomtänkta, skatteregler alltså med lätthet tillfälligt kunna sättas på paus under pågående allvarliga samhällskriser.

Vi befinner oss just nu i en internationell krissituation, när vi genomlevt den kommer många tuffa lärdomar att behöva dras. Men, vissa krisförberedelser hävdar jag är generella! Bland dessa ingår alltså förberedda system för att tillfälligt och behovsstyrt samt snabbt kunna anpassa diverse administrativa regelverk till vad samhället behöver under krisen. Det är rutiner regeringen borde ha säkerställt och finansierat redan tidigare. Det är något som nu inte får missas av landets nationella ledning igen. Varken nu under den pågående krisen eller efteråt.

Från Almedalsveckan 2019, i anslutning till
artikeln "Färdtjänsten måste bemannas även i kris"


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar