Samhällsdebatten har nu ett nödvändigt och viktigt fokus på äldreomsorgen. Ytterst handlar frågan om hur vårt grundläggande svenska välfärdssamhälle (det som vi har en stor konsensus om att vi vill behålla) ska överleva i framtiden. I det pusslet är bitarna med privata utförare och valfrihet inom kommunal omsorg nödvändiga!
Det finns så många felgrepp och tragedier beskrivna för närvarande så man drabbas av frustration och ilska. Inte minst vi som verkar i politiken, oavsett på vilken nivå och i vilka beslutssammanhang man befinner sig. Vår kristdemokratiska riksdagsledamot Caroline Szyber satte ord på det på sin blogg för en dryg vecka sedan:
Vi måste se till att äldreomsorgen fungerar bättre!
Som Kristdemokrat i Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd i Stockholm är jag särskilt engagerad i boendet Koppargården. Där har vi i Alliansen tagit de initiativ till beslut som en stadsdelsnämnd i Stockholm kan ta för att komma till rätta med problemen. Stockholms stad har sagt upp avtalet med vård- och omsorgsföretaget Carema och boendet kommer att gå över till kommunal regi. Lokalt kommer vi dock fortfarande en tid att få behandla utredningar och räta ut ytterligare ett par frågetecken till det som ledde fram till att avtalet blev uppsagt.
Precis NU får man inte glömma att det viktigaste i denna affär är att se till så de som bor på Koppargården har det bra och inte oroas av kommande förändringar. Verksamheten ska fungera samtidigt som ledning, styrning, administration och allt som behövs för en kontinuerligt bra VÅRD- och OMSORG ska lösas inför framtiden. Verksamheten på Koppargården (tidigare under andra namn) har brottats med utmaningar i decennier, oavsett om driften varit privat eller kommunal. Jag hoppas vi nu, en gång för alla, ska kunna hantera de utmaningarna.
Vi måste också lyckas behålla perspektivet att det inte var bättre förr. Att den äldreomsorg (och annan verksamhet utöver myndighetsutövning) landets kommuner är ansvariga för att tillhandahålla och bekosta successivt under de senaste 20 åren börjat utföras både av kommunen själv OCH upphandlade företag, stiftelser och andra organisationer har varit en förutsättning för utveckling och förbättringar.
En ledare i dagens Svd berör detta:
Kyrkligt äldreboende, Svd 111120
Ytterst handlar det om hur äldreomsorgen ska organiseras och finansieras nu och i framtiden. Det är en av ödesfrågorna i vårt samhälle. Debatten behöver breddas och handla just om framtidsfrågor. I dessa ligger helt klart ytterligare regleringar för de företag som ska tillåtas verka inom välfärdssektorn. Det är inget konstigt i det.
Utöver begränsningar i vinstmarginaler och skatteplanering för entreprenörer som hoppas få teckna avtal med kommunerna så bör den nu pågående debatten även öka hastigheten på regeringsingripanden mot avancerade skatteupplägg överhuvudtaget. Begreppet "riskkapitalbolag" är något av det mest urholkade i den svenska ekonomiska debatten just nu. Ibland kan troligen ordet "skatteplaneringsbolag" passa bättre. För mig innebär "riskkapital" något som investeras i en bransch där risken för förlust är mycket stor men vinsten är betydande om man lyckas (typ dagbrott av ädelmetall i skuggan av en hostande vulkan....). Skattefinansierad äldreomsorg i Sverige ligger inte inom de ramarna!
Det här är i huvudsak min politiska blogg. I den ska jag, som Kristdemokratisk politiker, så ofta som möjligt skriva om vad jag gör, tycker och tänker i mitt politiska arbete. Andra inlägg om vad jag upplever/gör samt tycker/tänker från mitt i övrigt aktiva förenings- och privatliv kan också förekomma...
