söndag 25 september 2011

Grundförutsättningen för att åtgärda bostadsbrist är att BYGGA

Idag (sön. 25/9) skriver ledarsidan på Svd om "Frågan som Alliansen helst vill glömma". Det skulle vara bostadspolitiken i allmänhet och hyresregleringarna samt bristen på studentlägenheter i Stockholm i synnerhet. Det är en sanning med modifiktation. I min stadsdelsnämnd, Hässelby-Vällingby, duggar fortfarande remisserna för nya bostadskvarter in. Det gäller de flesta andra stadsdelsnämnder i Stockholm också.

"Frågan som Alliansen helst vill glömma", Svd 110925

Man måste hela tiden också komma ihåg att den absoluta och självklara grundförutsättningen för att åtgärda bostadsbrist är att BYGGA. Något alla vi som beslutat om byggärenden i Stockholm vet kan vara nog så svårt i praktiken. "I motståndet mot att få nya grannar vandrar inte sällan moderata och socialdemokratiska väljare (med flera!) hand i hand"

Det finns dock säkert skäl att se över en del regler för hur och var byggande får ske. En del saker (exempelvis) tillgänglighet för människor med funktionshinder fyller dock ett viktigt syfte. Själv känner jag ett särskilt engagemang för konceptet ägarlägenheter och hoppas att vi så snart som möjligt ska kunna börja ombilda befintliga hyres- och bostadsrättsfastigheter till ägarlägenheter. Jag har skrivit lite om det på, bland annat, min hemsida (som jag för övrigt ska uppdatera, snart ;-) :

En bostadsform för framtiden, av Fredrik Wallén (kd)

Ägarlägenheter är i princip viktiga för att utveckla lägenhetsboendet och även göra hyresmarknaden mer dynamisk. På kort sikt är de framförallt en del av åtgärderna mot Stockholms segregerade bostadsmarknad. Trivs man i ett område, kanske utgör en viktig kugge i det goda lokala civila samhället, ska man inte behöva byta stadsdel om man vill äga sin bostad. Att äga sin lägenhet, på samma sätt som ett radhus eller en villa, är en väldigt etablerad boendeform i den övriga världen. Det är inget fel med varken hyresrätter eller bostadsrätter, men formerna för lägenhetsupplåtelse i Sverige behöver kompletteras.

Specifikt avseende bostadsrätter vore det dock kul att (någon enda gång) få läsa en ledarreflektion över att deras bakgrund i Sverige faktiskt är socialistisk. I det tidiga 1900-talet "skulle arbetarna inte vara utlämnade till profithungriga värdar utan själva, kollektivt, äga sina bostäder". Det är en ödets ironi att det numera är socialdemokraterna och vänstern som allt som oftast hävdar att "höjden av bostadslycka i ytterförorten är en hyreslägenhet hos någon av Sveriges största  fastighetsägare. Medan bostadsrätten, för att inte tala om ägarlägenheten, är av ondo....."

söndag 18 september 2011

På debatt hos HSO

Debattledare Cecilia Modig, Fredrik Wallén (kd) och HSO´s ordförande Dolores Back

Onsdagen den 7 september hade jag förmånen att få representera Kristdemokraterna på en debatt hos Handikappföreningarnas SamarbetsOrgan i Stockholms stad, HSO. Precis som för ett drygt år sedan (under den intensiva valrörelsen) valde HSO att bjuda in oss politiker "blockvis". Vi från alliansen den 7:e och oppositionen en vecka senare.

Jag gillar generellt det upplägget. Att vi som faktiskt regerar ihop gemensamt, men med utgångspunkt i våra enskilda partier, tar ställning till och besvarar HSO´s frågor utan att behöva lägga tid på att munhuggas med oppositionen kändes lika uppfriskande nu som förra året. Möjligen kan jag undra över hur det tänkta samlade "oppositionsalternativet" lät veckan efter. Här i Stockholm är det ju så att de rödgröna ofta i praktiken är lika oense sinsemellan som med oss i Alliansen (dessutom oavsett om de sitter i opposition eller majoritet).

Hursomhelst, blev det en bra kväll! Så vitt jag kunde bedöma kom alla HSO´s medlemsföreningar till tals. Frågorna handlade en hel del om vikten av att Stockholm nu fullt ut lyckas göra verklighet av sitt nyligen antagna "Program för tillgänglighet". Flera specifika frågor togs också upp. Bland annat olika belastande extrakostnader (som inte går att välja bort) för de som bor i gruppboenden. Generellt så är visionen för tillgänglighetsarbetet i staden att nå fram till att arbetet med en stad tillgänglig för alla ska bli så naturligt att det i framtiden inte behövs några särskilda program.

Jag hoppas HSO fortsätter med den här formen för debatter och ser fram emot att få besöka dem igen i olika sammanhang.

En konkret sak jag tar med mig till mitt stadsdelsnämndsarbete är snöröjning (oaktat att stadsdelsnämnderna inte längre lokalt upphandlar detta). Med perspektivet hos många grupper med olika funktionsnedsättningar i Stockholm så är det väldigt viktigt att snön transporteras bort så fort som möjligt och inte skapar, i värsta fall, närmast fängslande vallar. Går vi mot ytterligare en riktig vargavinter måste vi börja beakta detta i planeringen bums!

HSO i Stockholm

lördag 17 september 2011

Stockholm, en av världens mäktigaste städer!

Magasinet The Atlantic har sakligt och noggrant rankat Stockholm som en av världens ekonomiskt mäktigaste städer! Visserligen en delad 25:e plats med Dublin, men ändå. Listan blir egentligen som mest intressant när man jämför de som kommer efter "topparna" (nån som är förvånad över att det är Tokyo, New York och London?) med de som INTE är med på listan överhuvudtaget.


Att Sau Paulo, Mexico City och Buenos Aires finns med är glädjande och bör hjälpa till att nyansera synen på platser som i den dagliga nyhetsrapporteringen här i högan nord mest brukar få illustrera korrumperade statsapparater och gangsterkrig. Många av framtidens verkliga ekonomiska maktcentra kommer att ligga i latin- och sydamerika. Vi har en alldeles för liten medvetenhet om det i Europa!


Att ett så finansiellt starkt land som Tyskland (som generellt ses som basen för att EU ekonomiskt ska klara att hantera eurokrisen) inte har en enda enskild stad som kvalar in på listan är lite oroväckande. Möjligen illustrerar det dock mest det faktum att IT-samhällets ekonomiska makt i första hand kan kopplas till städer och regioner och inte till nationer. Som stater kan INTE Spanien och, framförallt, Irland skryta med stor ekonomisk makt eller förmåga, men städerna  Madrid och Dublin går det bra för ändå.


I vilket fall som helst, en solig helg som denna (då en fritidspolitisk torpförvaltande radhusägare som jag har en "att-göra-lista" som känns en mil lång) är det i alla fall något motiverande att veta att man faktiskt är en del av styret i en av världens mäktigaste städer. Att Stockholm hör hemma på den här sortens listor är det ingen tvekan om. Att nationen Sverige dessutom har räkenskaperna i bättre ordning än praktiskt taget taget alla andra länder just nu känns förstås också bra.


Stockholm världens 25:e mäktigaste stad, DN 110917


Jag ska snart blogga om sånt vi (i stort och smått) ändå måste bli bättre på. Men, ingen kan på allvar tro att vårt läge varit bättre om vi inte haft ett Alliansstyre i både Sverige och Stockholm.


Stay toned!

torsdag 1 september 2011

Planka.nu, ett symptom på en vänster utan solidaritet

Jag har skrivit det förut och skriver det gärna igen.... 

Jag kan verkligen förstå och sätta mig in i att prishöjningar för saker som många familjer verkligen behöver kan vara jobbiga. Men:

Stockholms kollektivtrafik har Sveriges lägsta månadskortskostnad!


Från och med idag kan man för 790 kronor i månaden (om man inte är barn, student eller pensionär för då gäller reducerat pris) åka buss, tunnelbana, pendeltåg, spårvagn, tvärbana och båt i obegränsad omfattning i hela Stockholms län! Ja, faktiskt till och med en bit in i Södermanlands och Uppsala län också!!


INGEN annanstans i Sverige kommer man i närheten av det låga månadspriset för obegränsad tillgång till ett läns samlade kollektivtrafik!

Det finns saker SL skulle kunna utveckla avseende bland annat individuella erbjudanden. Jag tycker fortfarande att det borde gå att "skräddarsy" månadskort med olika kostnader för olika behov. Redan idag finns lokala kort för trafiken i Södertälje och Norrtälje. Det systemet borde kunna utvecklas.

Hursomhelst, priset är fortfarande det lägsta och den utpräglade vänsterorganisationen Planka.nu är ett talande exempel på bristande solidaritet.

Varenda gång som någon plankar in på tunnelbanan får i praktiken de betalande resenärerna och Stockholms läns skattebetalare stå för biljettkostnaden. En av ledarartiklarna i dagens Svd beskriver tämligen väl "plankningsrörelsen" som illustration för den moderna vänsterns egoism:

Snålåkarna skickar reseräkningen till dig, Svd 110901