Under den politiska paneldebatten om miljö den 29:e maj på Folkfesten för klimatet i Akalla By spände (som jag skrivit tidigare) inläggen över en stor bredd. Från lokala cykelvägar till internationella utsläppsöverenskommelser.
Jag, Karin Karlsbro (fp), Kerstin Thufvesson (m), Mikael Magnusson (s), Åsa Romson (mp), Jens Holm (v) i politikerpanelen på Folkfest för klimtatet.
Från debatten upprepar jag gärna mitt inlägg om att vi i Stockholm borde ha fler och bättre cykelparkeringar. Vid tunnelbana- och pendeltågsstationer, men i synnerhet i innerstan.
Att cykeldebatten lätt hamnar fel har dock märkts nu i juni, efter politiska utspel till både höger och vänster om att cyklister borde få cykla mot rött ljus och mot enkelriktat (under vissa förutsättningar). Ett i nuläget helt onödigt och i värsta fall olycksalstrande förslag!
Att cykeldebatten lätt hamnar fel har dock märkts nu i juni, efter politiska utspel till både höger och vänster om att cyklister borde få cykla mot rött ljus och mot enkelriktat (under vissa förutsättningar). Ett i nuläget helt onödigt och i värsta fall olycksalstrande förslag!
Till försvar för de allianspolitiker i Stockholm som sagt sig vara öppna för förslaget ska sägas att det presenterats som en del i en helhet med bland annat fler cykelstråk och upprustade cykelbanor.
Inom cykelsatsningens regel- och värderingsavsnitt borde dock satsningen istället handla om att få en naturlig förståelse för att även alla vi cyklister måste anpassa både vår hastighet och våra övriga trafikhänsyn efter gällande trafikregler, väglag och omgivande trafik. Även om den trafiken består av gående!
De värsta "cykelmarodörerna" jag ser både i ytterstaden och i city är dom som vägrar använda cykelbanorna, utan prompt ska köra i hög hastighet mellan bilarna på körbanan. Mot rött, mot enkelriktat och utan att respektera vare sig väjningsplikt eller gåendes företräde på övergångsställen far de fram utan en tanke på sina medmänniskor. I bästa fall slutar deras färd med en rätt avvägd ordningsbot eller primärrapport i en poliskontroll, i sämsta fall förorsakar de olyckor med stort lidande för både dom själva och andra.
Jag vet att marodörerna inte är i majoritet bland oss cyklister. Men dom är definitivt tillräckligt många för att betraktas som ett stort problem för en miljövänlig stockholmstrafik där både gång-, cykel- och biltrafikanter kan samsas. Ett generellt förbättrat trafikvett bland Stockholms cyklister är också en förutsättning för en cykelvänlig huvudstad!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar