Sommaren fortsätter! Dags för mer politik...

I mitt huvudsakliga politiska värv i Region Stockholm är alltså vårterminens ordinarie nämnd- och fullmäktigesammanträden avklarade. Men, oaktat lite ledigt, så kommer nu resten av den politiska sommaren för mig att ägnas åt diverse internt partiarbete, mer informella politiska möten och studiebesök (som inte hanns med under våren) och också en hel del planering inför hösten. Dessutom ska det kampanjas! Förhoppningsvis också debatteras samt opinionsbildas, bland annat här på bloggen...

Besök på Barnahus Stockholm

Tillsammans med Mats Lindström, polisens chef för Barnahus Stockholm

Även om jag ju i första hand är regional trafikpolitiker i allmänhet och färdtjänstansvarig nämndordförande i synnerhet så är man ju som regionfullmäktigeledamot både intresserad, engagerad och ytterst framförallt en av de ansvariga för all den verksamheten Region Stockholm arbetar med. I den rollen fick jag därför den 26 juni förmånen att besöka Barnahus Stockholm, ett av de största Barnahus som finns.

Polisens chef för verksamheten, Mats Lindström, gav mig en mycket insiktsfull kunnig rundvisning och information om verksamheten.

På Barnhus Stockholm arbetar poliser, åklagare, sjukvårdspersonal, BUP och socialtjänst nära varandra för att barnets rätt ska tillvaratas på bästa sätt.

Specifikt på Barnahus Stockholm har också polisen lokaliserat sin kompletta utredningsverksamheten för de ärenden med målsäganden som ska få stöd från den samverkande barnahusorganisationen. Det är alltså inte enbart ett förhörs-, undersöknings- och omsorgshus där myndigheter samverkar vid enskilda delar av en utredningsprocess. Det är en polisstation för fullständig kvalificerad utredningsverksamhet också.

På Barnahus Stockholms samverkar alltså Sveriges tre största offentliga organisationer. Region Stockholm, Stockholms stad och Polismyndigheten. Jag blev djupt imponerad av verksamheten!

Barnahus, polis, socialtjänst och sjukvård i samverkan

Sedan var det det där med Almedalsveckan, nästa vecka, 30/6-7/7...

Först väsentligheterna:

Lördagen den 6 juli är Kristdemokraternas dag. Finns man i Visby då är det obligatorisk att klockan 19.00 lyssna till talet av Ebba Busch-Thor live i Almedalen. Överhuvudtaget så är förstås vi Kristdemokrater särskilt synliga under lördagen. Är man på plats så anordnas bland annat det mycket intressanta seminariet, Förstatligad sjukvård - vilka lärdomar ger våra tre nordiska länder? Det börjar klockan 13.00 och arrangeras av oss Kristdemokrater i Region Stockholm. Ska du bara på ett seminarium i Almedalen i år? Gå på vårt!

På mingel med Alf Svensson, Almedalen 2018

Någon måste bedriva politik på fastlandet även den kommande veckan, och måndag till torsdag hade jag en del åtaganden inplanerade sedan förut. Själv lämnar jag därför, enligt nuvarande plan, fastlandet för Gotland först på torsdag eftermiddag. Är på plats fram till söndag.
Jag har planerat in ett hyfsat gediget program, med sammanlagt lite drygt 30 (!) olika aktiviteter. Mest aktiv förstås på vår dag den 6:e!
 
Juli förra året, 2018, var jag enbart i Almedalen under vår Kristdemokratiska dag. Då sprang vi Kristdemokrater i motvind. Oerhört stark motvind! Och jag minns att jag, som alltså i princip (dock alltmer pragmatiskt) är "Almedalenskeptiker", såg det som en plikt att finnas på plats även i Almedalen och stötta och kampanja för partiet i alla sammanhang det gick!

Vinden har vänt sedan dess, och vi svenska Kristdemokrater har fått uppleva en i vissa avseenden aldrig tidigare skådad medvind! På kort sikt har den möjligen mojnat något precis nu. Men har man, som exempelvis jag ,varit med i den svenska kristdemokratins med- och motgångar i snart 30 år har man perspektiv nog att inte oroa sig för lite hack på vägen. Ta det från en gammal långdistanslöpare. Politik är ett maratonlopp, och det ska genomföras oavsett om vinden är med eller emot dig!

Som sagt, i det ständiga universitet som är livet tripplar jag alltså min närvaro i Almedalen i år. Men, när jag läser hur jag här på bloggen på distans, recenserade  evenemanget år 2012 tycker jag nog fortfarande att jag i huvudsak träffade rätt redan då. När jag väl hittade det gamla inlägget kändes det också så där lite sommarfriskt nostalgiskt. År 2012, "så completely different , men samtidigt ganska mycket same, same".

Hursomhelst, fråga mig på söndag nästa vecka, så utlovar jag en riktigt färsk almedalsrecension, anno 2019! 

Och redan när jag väl landar på "Öjn" blir det bloggrapporter därifrån! Utan att lova för mycket, ska jag dessutom verkligen försöka hinna stampa ut några fastlandsreflektioner också. Redan innan jag blir almedaling på torsdag.

Bilden rån Ebba Busch-Thors hösttal 2018. Som sagt, missa inte hennes almedalstal den 6 juli nu i år!

En midsommarhälsning från en kristdemokratisk regionpolitiker...

Vi firar nu midsommaren 2019, och jag vill, först som sist, önska en underbar helg!

I vårt kristdemokratiska tält på årets Järvavecka var det fullt upp precis hela tiden! 

Det första halvåret 2019 har för mig varit arbetsfyllt, gått väldigt fort samt i allt väsentligt känts bra!

Jag har upplevt och intensivt arbetat mig igenom en europaparlamentsvalrörelse och en hel del (fortfarande mer eller mindre pågående) politiska debatter om allt från "halmgubbar" till frågor som har avgörande betydelse för hur Region Stockholm och Sverige ska kunna fungera i framtiden.

Specifikt avseende EP-valet tycker jag det är viktigt att vi Kristdemokrater, hur vi än väljer att se på valrörelsens vändningar i olika skeden, ska vara stolta över vårt hårda valrörelsearbete, och nöjda med resultatet! Vår slogan "Make EU lagom again" borde dessutom vinna någon/några slags pris för hur man formulerar en slogan som slår an och når ut! 

Parallellt med allt detta är det viktigt att komma ihåg att det finns en väsentlig politisk vardag  också. I synnerhet kommunalt och regionalt! Debatten om de för tillfället största "ödesfrågorna" och den (allt som oftast dessutom ganska arbetstyngda och komplicerade) grå politiska regionala vardagen har inga vattentäta skott mellan sig. Men, ett stabilt, långsiktigt förvaltande av ett demokratiskt land avgörs inte av det senaste grälet på Twitter. Det avgörs av andra saker, som att till exempel kommunala och regionala nämnder och fullmäktigeförsamlingar förmår att tänka långsiktigt, sköta sin ekonomi och aldrig lova saker, än mindre besluta om saker, som inte är långsiktigt hållbara. 

Region Stockholms Färdtjänstnämnd, 190613

Nu, månaden efter EP-valrörelsen, har jag bland mycket annat genomfört vårterminens sista ordinarie sammanträde i min nämnd, Färdtjänstnämnden i Region Stockholm, varit på vårens avslutande Regionfullmäktige samt, nu den senaste veckan, vårens sista regionala Trafiknämnd.

Perioden 12 till 16 juni präglades dessutom av en intensiv femdagarskampanj för oss Kristdemokrater under årets Järvavecka på Spånga IP. Där höjdpunkten var ett väldigt bra tal av vår partiordförande Ebba Busch-Thor.

Ebba Busch-Thors partiledartal på Järvaveckan, 190613

Sedan vill jag inte missa att nämna att vi trafikpolitiker i Stockholms län den 9 till 12 juni, fick vara en del av Region Stockholms värdskap för världens största kollektivtrafikmässa, "Global Public Transport Summit" arrangerad av UITP (Union Internationale des Transports Publics) och genomförd på Stockholmsmässan.

Ombord på förarlös buss, framtiden på plats! UITP-mässan 2019

En av mina personliga midsommartraditioner är att se om SVT dokumentären "Fyra dagar som skakade Sverige". Den är från 1988 och handlar om vad som här i Sverige gått till historien som "Midsommarkrisen 1941". 

Många 80-talsproduktioner (svenska såväl som andra) som jag minns att jag gillade så mycket då, har inte åldrats väl. Denna tycker jag dock bara blir bättre och bättre för varje gång jag ser den och varje år som går! Hoppas SVT alltid har den kvar i det öppna arkivet. Har du inte sett den, gör det!

"Fyra dagar som skakade Sverige", midsommarkrisen 1941

Önskar en fortsatt glad midsommarhelg och efterföljande härlig fortsatt sommar till alla! 

Rösta på Kristdemokraterna i Europaparlamentsvalet!

NU är det söndagen den 26 maj 2019. Valdag i Sverige för val av ledamöter till Europaparlamentet.

Förtidsröstningsmöjligheten har funnits sedan den 8 maj, men för den som ännu inte röstat är idag, den 26 maj sista chansen. Ta den, och rösta på Kristdemokraterna! Make EU lagom again!

Vi Kristdemokrater har arbetat hårt i EP-valrörelsen för att tala om EU i betydelsen av en stabil union som sysslar med rätt saker. Vår slogan "Make EU lagom again" har fått stort genomslag, och vi förstår varför.

Väldigt många av oss i Sverige inser nog EU´s betydelse för gemensamt arbete mot exempelvis terrorism och gränsöverskridande brottslighet samt miljöhot. Samtidigt som det som bäst hanteras nationellt av medlemsländerna själva ska skötas just nationellt. EU ska till exempel inte bestämma över svensk föräldra- eller socialförsäkring eller ha rätt att ta ut skatter i medlemsländerna. Och, EU-avgiften ska inte höjas!

Så lägg din röst på Kristdemokraterna i dagens val. För ett EU som ska syssla med rätt saker. För ett EU som ska vara lagom!

Politik handlar om att få rätt saker gjorda!

Parallellt med att det nu (väldigt sent på kvällen den 13/1-2019) gått 126 dagar sedan valet 2018, utan att Sverige fått en regering, så är det generellt full fart och i någon mån, "business as usual" i den lokala och regionala politiken. För mig, som ju primärt är politiker i Region Stockholm, som Stockholms läns landsting bytte namn till vid årsskiftet, känns det inte sällan lite paradoxalt.

I Region Stockholm har vi formerat en koalition som har majoritet i fullmäktige, antagit en budget i god parlamentarisk ordning och påbörjat ett nytt verksamhetsår. Nu handlar det om att få rätt säker gjorda inom ramen för allt detta!

För mig personligen blev det lite av en rivstart på det regionpolitiska året 2019. Färdtjänstnämnden i Region Stockholm, där jag är ordförande, fanns inte den föregående mandatperioden. Så det har inledningsvis blivit lite extra arbete avseende så jordnära (men viktiga) saker som att ordna delegationsbeslut till förvaltningen, ta fram och förankra sammanträdes- och utbildningsdatum, implementera rutiner för avstämningar med förvaltningen inför kommande tjänsteutlåtanden mm. En kul stilpoäng med allt det jobbet är att det var jag som fick förmånen att klubba igenom nya Region Stockholms första politiska nämndbeslut! Vi behövde nämligen ha en kort "formailanämnd" redan den 4 januari...

Om mitt fortsatta nämndordförandearbete (och övriga regionpolitiska engagemang) kommer det mera kontinuerligt framöver. Här på bloggen, och i andra kanaler.

Annars är ju det politiska ämnet för dagen (och de kommande dagarna) överenskommelsen mellan S, MP, C och L att, med ett förutsatt minst indirekt stöd av V, släppa fram Stefan Löfven som statminister vid riksdagens omröstning nu på onsdag den 16 januari.

Inget är klart förrän det är klart. Och även om Stefan Löfven tolereras som statminister av en riksdagsmajoritet den kommande veckan så kommer den regeringen han bildar att ha ett mycket fragilt och spretigt underlag. Oavsett hur veckans statsministeromröstning går, så står vi alltså inför risken för återkommande regeringskriser och en kontinuerlig kvarstående möjlighet till extraval.

Det finns flera dimensioner kring hur man ska se på extravalsmöjligheten. I praktiken är det både dyrt för skattebetalarna och långtifrån någon garanti för att lösa de parlamenteriska låsningar vi haft i riksdagen redan sedan förra valet, år 2014.

Men i princip tycker jag det är viktigt att man i en sund demokrati inte ser på extraval som någon slags "katastrof". Möjligheten till extraval är tvärtom en viktig säkerhetsfunktion för att säkerställa den folkliga förankringen i riksdagen och hela vårt demokratiska system.

Minnet är dessutom inte sällan för kort i politiken. Efter valet 2014 fanns datum satt för ett extra val. Den 22 mars 2015 var det tänkt att ske, och inledningsvis var den allmänna uppfattningen att det verkligen skulle genomföras! Under alla de förberedelser som faktiskt hann dras igång för en "extravalsrörelse" bloggade jag så här, "Full fart mot extraval! ".

Nu blev det decemberöverenskommelse istället. Det enda jag orkar skriva om den är att jag är stolt över ha varit med om att hösten 2015 rösta bort den på Kristdemokraternas riksting.

Hursomhelst, den svenska nationella politikens historia är glasklar. Det enda sättet att hålla Socialdemokraterna borta från makten i Rosenbad är att de borgerliga partierna håller ihop.

Alla de förslag från C och L som nu ligger på det röd-gröna regeringsalternativets bord, hade vi kunnat genomföra inom Alliansen, och mycket mer därtill. Vi Kristdemokrater samt Moderaterna, Centerpartiet och Liberalerna gick förra året till val på att avsätta Stefan Löfven och tillsätta Ulf Kristersson som statsminister. Vill man ha borgerlig politik är det säkrare att ha en borgerlig statsminister! 

Utfallet nationellt på kort sikt vet vi alltså inte slutligt förrän under den kommande veckan. Som Kristdemokrat specifikt i Region Stockholm får man nu fortsätta gräva där man står för att i god samverkan inom en blågrön regional koalition förvalta och utveckla samt, inom koalitionens överenskomna ramar, sätta sin prägel på den politik vi har att genomföra här.

Som skrivet ovan, "Politik handlar om att få rätt saker gjorda". Här och nu finns bland annat i Region Stockholm stabila förutsättningar för det! 

Nationellt ställer jag som Kristdemokrat in mig på att vara en del av en rakryggad och konsekvent opposition. Och, parallellt med det så räds i alla fall inte jag kommande möjliga regeringskriser eller extra riksdagsval...

Jag vill dessutom passa på att uppmana alla som känner ilska och besvikelse över politiken i Sverige för närvarande att själva bli politiskt aktiva. Bryt inte ihop utan engagera er! Ni är varmt välkomna till oss i Kristdemokraterna. Det kommer nya och bättre dagar än de vi nationellt upplever just nu. 

Bli medlem i Kristdemokraterna!

God fortsättning på ett nytt spännande politiskt år!

Igår, på den sista dagen valåret 2018, och i avvaktan på kommande statsministeromröstningar i riksdagen framåt mitten av januari, kom en bra debattartikel från min partiledare Ebba Busch Thor om att i brist på regering så har i alla fall landet en budget.

”KD och M budget blir starten för en välfärd att lita på”

Hon skriver bland annat det här, ”Vi kristdemokrater presenterade, tillsammans med Moderaterna, en ekonomisk politik för 2019 som vann riksdagens gillande. Därmed har det mödosamma arbetet med att återskapa en välfärd som folk kan lita på äntligen påbörjats.”

Ebba Busch-Thor hann under mellandagarna också med en väsentlig debattartikel med en påminnelse om att det visst finns svenska traditioner, och att den ”myndighetsvänster” som i åratal (och som både nu och tidigare alltid med mycket vassa armbågar men, otroligt nog, ännu ömmare tår) hävdat motsatsen har gjort, och gör, både gamla och nya svenskar en stor otjänst.

”Jo, det finns visst svenska traditioner”

Svensk kultur i grunden är förstås något mycket djupare än enbart traditioner här och nu. Jag tycker dock allt från inbjudan till husesyn för gäster till luciatåg, ringdanser och nutida TV-traditioner exemplifierar positiva saker som, på olika sätt, kommer ur ett kulturarv som byggt den enormt folkligt förankrade rätts- och välfärdsstat vi försöker förvalta och utveckla idag.

Men systemet fungerar bara om i princip hela befolkningen i grunden känner till det, förstår det och accepterar det. Det vill säga följer de lagar som riksdagen stiftat, har ett gemensamt språk, skiljer på politik och religion samt formar ett samhälle med en både formell och social kontroll där välfärdssystem inte kan missbrukas, och så vidare.

"Den svenska kulturen" har formats under tusentals år och, precis som alla andra kulturer överallt, förstås influerats på olika sätt. Precis som Ebba Busch Thor skriver i en replik i den efterföljande debatten:

"På samma sätt är det med den alltmer förvirrade debatten om svensk kultur och Sveriges bristfälliga integration. Det har under lång tid varit vanligt att makthavare spelar ner svenska företeelser i stället för att med stolthet och glädje dela med sig av dem till nya invånare."

 "För som jag skrev i min första artikel: det går inte att integreras om det inte finns något att integreras i."

Ni viftar undan våra traditioner för lätt

Det ständiga krypskyttet mot de traditioner som springer ur vårt kulturarv från en i grunden samhällsskadlig "myndighetsvänster" är därför något som verkligen behöver debatteras. Inte minst för att det är ett samhällsskadligt krypskytte som ofta sker med skattemedel. Men framförallt för att det skadar det integrationsarbete som är, och för lång tid framöver kommer att vara, en av de allra viktigaste frågorna för Sverige att hantera. 


Att så i grunden självklara och folkligt förankrade uppfattningar som de Ebba Busch Thor lyfte ändå är så viktiga att debattera illustreras väl av den inför nyåret efterföljande diskussionen, inte minst på sociala medier.

Hur rätt min partiledare ligger i debatten visas bland annat mycket bra av de "debattsummeringar" i denna fråga ledarskribenten Widar Andersson respektive mediarådgivaren Paul Ronge publicerat:

Widar Andersson , Hon (EBT) skriver klokt om skillnaden mellan att få ett uppehållstillstånd till Sverige och att "bjudas in till samhället". Samhällen byggs av kultur och traditioner.

Paul Ronge , Det hon (EBT) skriver är ju på kornet: Vill man integreras i ett samhälle så är det som att vilja välkomnas i ett hem. Att gå husesyn och ibland nicka vänligt gillande till det man ser. Då anpassar man sig. Eller som ordspråket säger: Man tar seden dit man kommer. 

----------

Nu har ett nytt år börjat! Det kommer såväl inom som utom politiken att fyllas av ilska och glädje, framgångar och motgångar, problem och lösningar. Precis som alla andra år...

När det handlar om politiken så kan det dock vara bra att komma ihåg att i väntan på att en statsministerkandidat tolereras av riksdagen och kan bilda regering, eller att vi 2019 får hålla ett extra riksdagsval, så tuffar den lokala och regionala politiken på.

I landets kommuner, landsting och regioner har budgetar förhandlats samt antagits och olika slags partikoalitioner bildat majoriteter.

I landets näst största folkvalda parlament, Stockholms läns landsting, är vi nu formerade för ett kommande spännande verksamhetsår. Formellt tillträdde alla vi som valts till olika nämnduppdrag när nyårsklockan slog i natt. Samtidigt så bytte vi då också namn till Region Stockholm.

Har jag sett rätt i alla kalendarier är så den första av nämnderna under regionsfullmäktige i Region Stockholm som har ett formellt sammanträde den där jag fått förmånen att vara ordförande, Färdtjänstnämnden. I den har vi ett möte redan på fredag, den 4 januari.

Så livet och och politiken rusar alltså vidare från start även 2019.

Önskar alla ett fortsatt riktigt Gott Nytt År!

Budget- och formeringstider, nationellt och regionalt...

Jag i fullmäktiges talarstol under årets budgetdebatt om färdtjänsten i Stockholms län.

Det har varit några händelserika dygn i politiken nu kring lucia 2018.

Nationellt har Sverige fått en kristdemokratisk och moderat statsbudget. Något som en kristdemokratisk regionspolitiker som jag är mycket glad och stolt över!

Sverige får en Kristdemokratisk och Moderat budget!

Parallellt med det nationella budgetbeslutet har vi haft budgetfullmäktige för landstinget i Stockholms län. Från 1 januari 2019 blir även Stockholms län en region. Så nästa gång vi samlas är det som regionsfullmäktige för "Region Stockholm".

Det är en stark blå-grön budget fullmäktige nu beslutat om. Vi som bor och verkar i Stockholms län kan se fram emot ett år med en väl genomarbetad, hållbar budget för huvudstadslänet. Fylld av väl avvägda satsningar och prioriteringar samt (inte minst viktigt) beslutad av en säker majoritetskoalition med KD, M, C, L och MP i fullmäktige.

Så fördelas 104 miljarder kronor i nya Region Stockholm

I anslutning till budgetbehandlingen valde även fullmäktige alla de regionspolitiker som kommer att sitta i stockholmsregionens nämnder. För egen del kommer jag i första hand att verka som ordförande i den för regionen återinrättade Färdtjänstnämnden. Färdtjänstfrågorna har mandatperioden 2014-2018 varit en del av länets trafiknämnds ansvarsområde, och som ordförande i den nämndens färdtjänstberedning har det varit mitt huvudsakliga politiska verksamhetsområde sedan fyra år.

Men nu blir det alltså en egen nämnd under fullmäktige. Ett logiskt och rationellt beslut för en verksamhet vars funktion är avgörande för många människors möjlighet till delaktighet i samhället. I vårt stora län är det cirka 70 000 människor som är beviljade färdtjänst och varje dag sker ungefär 11 000 färdtjänst- och sjukresor. Den årliga budgeten är på drygt 1,6 miljarder kronor.

Färdtjänsten i Stockholms län OBS. Informationen i denna länk kommer inom kort att uppdateras. Den nya nämndorganisationen träder i kraft först den 1 januari 2019.

Färdtjänst är en fråga som engagerar. Jag har för avsikt att noga följa och framförallt delta i det samtalet på ett konstruktivt och eftertänksamt sätt. En för framtiden hållbar färdtjänstverksamhet kräver att vi hela tiden tänker på utförandets tidspassning och kvalitét inom ramen för att rätten till färdtjänst ska fördelas rättssäkert, vara ekonomiskt hållbart samt att systemet inte ska kunna missbrukas. Parallellt med att vi fortsätter prioritera tillgänglighetsanpassningen i hela kollektivtrafiksystem (precis som i samhället i övrigt).

Mina senaste debattartiklar om färdtjänsten i Stockholms län kan ni läsa här:

SLL arbetar för en hållbar färdtjänst
Stockholms färdtjänst landets mest generösa

I övrigt kommer jag i Region Stockholm även att, utöver grunduppdraget som ledamot av Regionsfullmäktige, att fortsätta som ersättare i Trafiknämnden samt från 2019 även vara ersättare i Tillväxt- och regionplanenämnden. Mycket viktiga nämnder, som dessutom har naturliga kopplingar till mitt huvuduppdrag.

Så här torsdagen den 13 december 2019 vill jag slutligen passa på att önska alla en riktigt Glad lucia!

Prognosen är att mina blogginlägg kommer att bli fler från och med nu...

Omvald till landstingsfullmäktige i Stockholms län

Nu är slutligen även valresultatet för landstingsvalet i Stockholms län färdigräknat. För mig personligen blev resultatet att jag omvaldes som ledamot av landstingsfullmäktige i Stockholms län.

Glad, stolt och ödmjuk inför fyra ytterligare år i Sveriges näst största folkvalda församling ser jag nu fram emot en mandatperiod fylld av roligt, utmanande och hårt arbete! I synnerhet är jag mycket tacksam och smickrad över att jag fått inte mindre än 837 personröster i landstingsvalet.

Så personvalskryssades jag i valet 2018:

Landstingsvalet, Stockholms län 2018

Sammanlagt 837 personröster för mig

- Valkrets 1, Södermalm-Enskede 79

- Valkrets 2, Bromma-Kungsholmen 192

- Valkrets 3, Norrmalm-Östermalm-Gamla stan 203

- Valkrets 4, Östra Söderort 82

- Valkrets 5, Västra Söderort 79

- Valkrets 6, Yttre Västerort 188

I de sex valkretsarna i Stockholms län, utöver Stockholms stad, där jag alltså INTE stod på någon lista fick jag 14 personröster. Det innebär att enskilda väljare tog en blank kristdemokratisk landstingsvalsedel och skrev dit mitt namn (!). Ett sådant extra aktivt stöd är jag särskilt smickrad över.

Sedan fick jag även 61 personkryss på vår riksdagsvalsedel specifikt för Stockholms stads riksdagsvalkrets. Där jag återfanns på plats 11.

I årets val hade jag fått förtroendet att stå på plats två på samtliga våra sex landstingsvalsedlar i Stockholms stads sex valkretsar. Förra valet återfanns jag på valsedlarna för oss i Stockholms läns samtliga 12 valkretsar (6 i kungliga huvudstaden, 6 som täcker in länets övriga 25 kommuner), men då på plats fem på samtliga sedlar.

I år kandiderade jag endast till landstinget och riksdagen. Förra valet kandiderade jag även till kommunfullmäktige i Stockholms stad. Inlägget från min blogg avseende valresultatet 2014 finner ni HÄR.