Håll i, håll ut, håll avstånd och följ gällande smittskyddsdirektiv för folksamlingar!

Sommaren är här nu, och klaffar allt ska jag åtminstone fram till den 23 juni och bland annat vårt sommaravslutande fullmäktigesammanträde här i Region Stockholm, hinna med ytterligare ett par- tre uppdateringar specifikt här på bloggen.

Det finns mycket att berätta avseende vårens och försommarens arbete här i Region Stockholm, inte minst inom verksamheten särskilda persontransporter, "färdtjänst- och sjukresor", som jag ansvarar särskilt för. Men också mycket annat. Både från regionpolitiken, den övriga politiken och livet i stort.

Så här veckan efter nationaldagshelgen vill jag dock även här på bloggen publicera det inlägg jag gjorde på facebook torsdagen den 4 juni. Efter den urartade demonstrationen i centrala Stockholm onsdagen den 3 juni. Framförallt var det en demonstration som på ett nästan overkligt överdrivet sätt sätt bröt mot gällande smittskyddsdirektiv på att inte fler än 50 personer ska samlas samtidigt vid allmänna sammankomster.

Jag kan lägga ut texten rätt mycket kring allmänna sammankomster, oftast i form av "demonstrationer", jag upplevt genom åren. Men, det som skedde i Stockholm i onsdags gjorde mig både arg och ledsen ur ett nytt perspektiv. Efter alla reaktioner på det inträffade trodde jag dock (eller hoppades i alla fall) att det var en engångsföreteelse. Ett tillfälligt feltänkt under en vår där alla organisationer och intressegrupper tidigare förstått och accepterat betydelsen av att minska smittspridningen. Följt ansvariga myndigheters direktiv och ställt in alla demonstrationer och motsvarande sammankomster överallt i hela landet. Tyvärr så upprepades samma dåliga omdöme i såväl Malmö som Göteborg under helgen.

Så bland annat min kommentar om varför det inträffade är så oacceptabelt och vad det kan få för konsekvenser är tyvärr precis lika aktuell denna vecka som förra. Inläggets budskap tycker jag tillsvidare går att applicera i allt väsentligt på motsvarande händelser. Oavsett var de sker.

Jag vid Sergels Torg den 4 juni 2020

Inlägg, först publicerat på Fredrik Wallén facebooksida, torsdag 2020-06-04:

Onsdagens (3/6-2020) urartade demonstration i Stockholms city är ett fundamentalt och oacceptabelt misslyckande för upprätthållandet av våra restriktioner om folksamlingar för att hindra smittspridning. Nationella restriktioner som införts för att rädda liv!

Först vill jag uttrycka hur imponerad jag är av mina fantastiska kollegor från polisen som på plats fick hantera en urartad demonstration. Där inte minst de provokationer, ordningsstörningar och konkreta brott som skedde kom i ett särskilt obehagligt ljus eftersom de skedde under förutsättningar där inga folksamlingar överhuvudtaget skulle ha funnits.

Även om jag själv i huvudsak är tjänstledig för politiska uppdrag nu sedan en tid vill jag vara tydlig med hur stolt jag är över att i grunden få vara en del av svensk polis. De människor som under den urartade demonstrationen sökte våld och förstörelse möttes av mina underbara och yrkesskickliga arbetskamrater.

Att det i detta fall aldrig fanns några förutsättningar för att detta skulle ha kunnat bli en allmän sammankomst på högst 50 personer och god social distans på Sergels Torg är dock förstås uppenbart.

Som bland annat kollektivtrafikpolitiker i Region Stockholm upprörs jag särskilt av konsekvenserna demonstrationen fick avseende trängsel och ordningsstörningar i tunnelbanan. Inte minst vad avser utsatta situationer för alla de vardagshjältar som arbetar i vår kollektivtrafik. Som ser till att den fortsätter fungera för de som verkligen behöver resa (i första hand för de som måste ta sig till och från sitt arbete).

I det stora livsavgörande arbetet med att hantera den pågående pandemin, och den viktiga debatten om hur detta görs på bästa sätt samt vad vi måste lära av misstag och framgångar, kommer sannolikt gårdagens mot alla gällande regler stora och ordningsstörande folksamling i Stockholms innerstad att finnas med som ett exempel på ett misslyckande för en strategi som ytterst bygger på att vi som enskilda individer känner solidaritet med varandra och skyddar riskgrupperna.

De många enskilda som trotsade myndigheternas smittskyddsdirektiv på Stockholms gator igår har sannolikt bidragit till att fler smittas och att fler dör av Covid-19. Bland annat de vars livs betydelse demonstrationen ville uppmärksamma. Så destruktivt, så korkat.

Vi lever nu i en tid där vi alla på ett alldeles särskilt sätt har ett ansvar för att hantera en pandemi, en världsomfattande kris. Var och en av oss får på sin plats i tillvaron, i de uppdrag man har, göra sitt bästa.

Som ansvarig politiker för vissa frågor brukar jag tjata om att man får ”gräva där man står”, kommunicera med andra som har andra huvudansvar och sedan gemensamt göra så gott man kan.

Men, vi har alltså alla även vårt egna helt individuella ansvar att följa ansvariga myndigheters anvisningar för att hindra smittan.

Något tusental i huvudsak unga människor bröt igår mot det samhällskontraktet och utsatte sig själva och andra för smittorisker på ett sätt som inte minst förstörde de i grunden ädla avsikter den aktuella demonstrationen syftade till.

Man kan bara, både arg och ledsen, beklaga att det efter gårdagens urartade demonstration finns många människor som när de någon gång i framtiden tillfrågas om ”vad gjorde du under den stora pandemin 2020?” (om de svarar ärligt) bara kommer att kunna säga ”Jag bröt mot smittskyddsdirektiven, underlättade att smittan spreds i samhället, deltog i en demonstration som urartade i smittfarlig trängsel, ordningsstörningar, brott och provokationer mot polisen”.

Låt oss alla, i alla de olika roller vi har i livet nu istället fortsätta göra vad vi kan för att när vi själva i framtiden får den frågan på olika sätt ska kunna berätta våra historier om hur vi gjorde vårt bästa.

Kunna ge exempel på hur vi ”Höll i, höll ut och höll avstånd” samt på olika sätt skyddade och hjälpte våra medmänniskor.

----------

Fortsättning följer! ("tone in...", som jag brukade skriva under bloggens första år)